Historia

Kring tjugonde dag Knut 1978 träffades kompisarna Åsa Löf ( f. Eriksson), Gunnel Högdahl, Tommy Brusell, Eva Eriksson och Leif Sandbäcken. De hade fått höra att traditionen att dansa ut julen utomhus var hotad. Det fanns en pessimism byn orsakad av att ungdomarna flyttade iväg. När det stod klart att den gamla jultraditionen eventuellt skulle upphöra, bestämde gänget sig för att göra något.

Gruppen började med att samla till en kväll där de lockade innevånarna med att visa bilder som Arne Sandbäcken hade tagit i byn genom åren. Mötet hölls i Elimkapellet och det blev absolut fullsatt. Diskussionen om byns framtid resulterade i att intresseföreningen Hamnlyckan bildades.

Föreningens syfte var att med alla medel försöka hålla fiskeläget levande och förhindra att området skulle bli avfolkningsbygd och dö ut. Föreningen måste aktivera och intressera så många som möjligt i byarna Mellanfjärden, Vallen och Hällan.

I byn har det bland den äldre befolkningen funnits en stark tradition att arbeta tillsammans i föreningar. Det har varit frikyrkliga föreningar, loger, dansbaneförening, belysningsförening och föreningar för att sköta gemensamma intressen som hamnförening och samfälligheter. Detta väcktes nu till liv med de yngres entusiasm.

Byalagets första projekt blev att skapa en gemensam lokal. Det fanns en gammal barack som fiskarna brukade sitta i på vintern och laga trål. De frågade hamnföreningen om de kunde få ta över lokalen och fick löfte om att köpa baracken för en symbolisk summa.

Belysningsföreningen som hade verkat tidigare och samlat medel till vägbelysning i byn hade pengar kvar på sitt konto sedan många år – dessa skänktes till byalaget.

Fiskarbaracken hade använts av andra föreningar vid träffar och i sann Mellanfjärdsanda tar man hänsyn till varandra. Den nya föreningens lokal får fritt nyttjas av de föreningar som tidigare har använt den. Traditionellt hade pingstvännerna veckan efter midsommar haft ungdomsläger och tältmöten. När Hamnlyckan bildades tog man hänsyn till den traditionen och föreningens Sommarkafé började först efter tältmötesveckan. Ungdomarna som deltog i lägret fick nyttja lokalen.

Tältet som pingstkyrkan använde satte de upp några dagar tidigare så att föreningen kunde använda det som serveringstält på midsommarafton.

Under våren 1978 reparerades och byggdes kök så att lokalen till midsommar kunde tas i bruk.

Byalagets andra projekt var midsommarfesten som blev en stor succé, större än styrelsen hade räknar med! I köken i byn hade många tillagat strömming i alla de former, kokat potatis som bars till lokalen och serverades vid ett buffébord. Stångfighten över ån blev höjdpunkten.

Efter ungdomsveckan startade sedan sommarkafé på kvällarna. Några åtog sig att baka och några att sköta serveringen. Kaféet blev snabbt omtyckt och turisterna och ortsborna trivdes.

I lokalen fanns toalett och dusch som sommargäster, båtgäster och campare fick nyttja.

Föreningen fick en flygande start! När det var viktiga beslut, till exempel vid inköp av fastigheter och förändringar av stadgar, kallades till stormöten och diskussion för att skapa delaktighet. Ekonomin blev god genom att midsommarfirandet och kaféet sköttes ideellt.

De aktiviteter som har blivit stommen för verksamheten och föreningens ekonomi tog form under det första året:

Tjugonde dag Knut då julen dansas ut
Valborgsfirande
Midsommarafton
Sommarkafé med musikkvällar ibland
Surströmmingsfest ( eller annan höstfest)
Julmarknad
Nyårsfirande ( senare Trettondedagsafton)

På senare år har nya traditioner tillkommit, som Lyskväll, Farsdagsmiddag och bingopromenader. En tradition som har upphört är skidtävlingen som anordnades på vårarna några år.

Starten var som sagt iordningställandet av samlingslokalen. För att få barnfamiljer och yngre att trivas i byn gällde det att ordna för dem. Det första blev en fotbollsplan på Sandslån och en lekplats vid affären.

1982 köptes ett gammalt båtbyggeri som renoverades och så småningom blev Nordanstigs kustmuseum. Här visas byns näringar: fiske, båtbyggeri, tunnbindning och repslageri. Där finns också ett naturrum för kusten.

Tunnbinderiet på Notholmen köpte föreningen för att rädda inventarierna till museet.

Förrådsbaracken renoverades och Lillyckan blev ungdomslokal, vävstuga och utställningslokal genom åren.

Föreningen byggde försäljningsbodar som används vid våra olika evenemang.

Byalaget har byggt om och byggt till föreningslokalen så att den blivit handikappanpassad och fått bättre hygienutrymmen för sommar-, båt- och campinggäster. Lekplatsen har utvidgats och förbättrats. Även Elimkapellet har köpts in och renoverats. Här iordningställdes en bakstuga med vedeldad ugn i halva lokalen och vävstuga i den andra halvan.

Under vinterhalvåren har det varit verksamheter av de mest skilda slag i Hamnlyckan. Det har varit ungdomsaktiviteter, barnteater, bordtennis, danskurs, studiecirklar i byns historia, navigation, keramik, kurs i engelska, körsång, repslagning, vegetarisk matlagning, viktvaktning, gymnastik och mycket mer. Allt för att det ska vara trevligt att bo här året runt och för att hålla bygden levande.

Föreningens medlemmar har också möjlighet att hyra lokalen till privata fester.

Föreningen har engagerat sig i planfrågor och har verkat för den nya småbåtshamnen, kustvägen, Grönvikens bostadsområde etcetera.

Mellanfjärden som by har kännetecknats av sin hamn och att det har kommit in nya intryck och nya personer via hamnen och fisket. Det har varit lätt för nyinflyttade att komma in i byn. Föreningen har till exempal välkomnat alla inflyttade under året med en julblomma. Alla nytillkomna ses som en tillgång, de behövs! Den som vill delta får snabbt känna den anda och gemenskap som präglar Mellanfjärden.

De som en gång startade intresseföreningen har fortsatt och de har startat företag som har verkat och verkar i byn med samma mål som byalaget. Samarbetet med den ideella föreningen har bland annat inneburit att Hamnlyckan fått sälja kaffe när turistgrupper har besökt byn och att restaurangen har haft stängt under föreningens midsommarfirande.

På det här sättet har många kunnat bo kvar och få sin utkomst här. Det gäller till exempel Sjömärket, Forstället, Fiskaffären, Teatern, Galleriet och Hotellet. Men det är en annan historia …

Britt-Inger Andersson i juni 2001